101 NEDSLAG PÅ HISINGEN

en bok av Mikael Svensson och Claes Olsson

Boken 101 nedslag på Hisingen ger en annan bild av Hisingen än den med tung industri och socialt utsatta stadsdelar. Här döljer sig vackra naturområden, en rik jordbruksbygd, spår från tidig stenålder, märkliga hällmålningar, medeltida kyrkor, lämningar från de många krigen och från de nedlagda varven.

101 NEDSLAG PÅ HISINGEN

OM BOKEN

Hisingen, ön mellan Göta och Nordre älv, är Sveriges mest expansiva och ekonomiska nav. Ön har en rik historia. Det finns minnen från stenåldern. Det finns minnen från krig.

Hisingen blev både grönsaksland och arbetsplats för göteborgarna. Förr slet man med plåtar på varven medan man nu skriver kod på tangentborden. Ännu tillverkas bilar och containrar lossas. Kor mjölkas och hisingspotäter plockas.

De snart 200 000 hisingsborna har satt sin prägel på Göteborg oavsett om de bott på bondgård, i flerfamiljshus eller i villor med havsutsikt.

Vi vill visa en ö i ständig förändring men också med en vacker natur och en mångsidig historia. Här presenterar vi 101 platser på Hisingen som är värda att uppmärksammas, en del välbekanta andra mer okända.

Mikael Svensson är Mölndalsbo och professionell naturfotograf med förkärlek till vattenmotiv. Hans foton finns bland annat i böcker om Mölndalsån, Dalälven och Delsjön. Den här gången har han utforskat Hisingens alla hörn med sin kamera.

Claes Olsson är vandringsbloggare som bott och arbetat på Hisingen under större delen av sitt liv.

EXEMPEL 1 PÅ NEDSLAG I BOKEN

AFTONSTJÄRNAN

I hörnet av Plåtslagaregatan och Gjutaregatan ligger Aftonstjärnan. Numera bio och teaterlokal. Lokalen startade som nykterhetsloge 1903 och huserade politiska och religiösa möten, film och teater, bröllop och femtioårskalas. I mitten av femtiotalet dog verksamheten ut och det blev bl.a. plåtslageri och karamellfabrik. 1986 började aktivisterna som spelat i arbetarspelet Konal- jen rusta upp den gamla samlingslokalen. Många arbetstimmar senare drogs verksamheten igång 1994 med filmen Cinema Paradiso och två år senare Kent Anderssons revy “Under Aftonstjärnan”.

Sedan dess visar Folkets Bio och Göteborgs filmfestival regelbundet film. Carl-Einar Häckner och andra har haft föreställningar här. Det finns möjlighet att hyra lokalerna.

När Mikael knackar på blir han trevligt bemött och visad runt av Matts som hjälper till på biografen. Jag har sett en hel del filmer här och är glad att jag fick se några av Kent Anderssons revyer. Här var han i sitt esse, någon kilometer från uppväxtkvarteren i Rambergsstan. Detta speciellt om publiken var hisingsbor.

EXEMPEL 2 PÅ NEDSLAG I BOKEN

FRIDHEMS KYRKOGÅRD OCH GAMMELSKOG

Vi går backen upp från Körkarlens gata. Här ligger en annorlunda begravningsplats, det är Begravningsföreningen för smådjur som har sina gravar här. Efter att ha passerat ett koloniområde kommer vi fram till Fridhems kyrkogård. Den invigdes 1968. Kapellet stod klart 1982 och det var biskop Gärtner som invigde. Kyrkogården är fin med gravar mellan enstaka träd, gärdesgårdar och en damm. Det finns en muslimsk sektion åt norr. På gravarna finns många Andreasson och Nilsson men det finns också många med jugoslaviska och finska namn.

Väster om Fridhems kyrkogård ligger ett naturområde med promenadstigar, Fridhemsslingan. Stigen går genom marker som så sakta ska förvandlas till gammelskog, alltså man ska inte rensa och ta bort fallna träd, utan låta naturen ha sin gång.

EXEMPEL 3 PÅ NEDSLAG I BOKEN

SLOTTSBERGET

För den som färdas på älven med båt eller färja kommer bebyggelsen på Slottsberget att framstå som något annorlunda. Inklämd mellan hamnar och de nya bostäderna på Eriksberg och Lindholmen ser området mer ut som att ligga på Orust eller Tjörn än på Hisingen. Det var dock så här en stor del av göteborgarna bodde utanför vallgravarna i en äldre tid.

De en gång slitna och omoderna husen på berget har renoverats och ser väldigt fina ut. Till en början skedde reparationerna i smyg men så småningom insåg myndigheterna värdet av att bevara. Utanför flera hus sitter skyltar som berättar husets historia. Det har blivit ett populärt promenadstråk.

Slottsbergets historia är rejält omskriven. Från mötet mellan Birger Jarl och norske kungen Håkon Håkonsson på 1200-talet över Drottning Blanka på 1300-talet. De bägge sistnämnda residerade på Lindholmens slott som låg på berget.

På sextiotalet hade Lindholmsvarvet sådana expansionsplaner att varvets ledning ville spränga hela Slottsberget. Det blev protester från de boende, de fick hjälp av Evert Taube och planerna skrotades.